Så sökte elever till gymnasieskolan 2014/2015
Skolverket har sammanställt siffror för ansökningar, behörighet och antagning läsåret 2014/2015. Statistiken visar att de högskoleförberedande programmen har ett stort övertag och är nästan dubbelt så populära som de yrkesförberedande. Statistiken visar också hur elever sökt i förhållande till sina föräldrars utbildningsnivå och ursprung.
Elever som sökte till nationella program hösten 2014
Totalt sökte 112 554 personer till gymnasieskolan inför läsåret 2014/2015. Av dessa sökte 35 procent till yrkesprogram, 59 procent till högskoleförberedande program och 6 procent till de gymnasieförberedande Introduktionsprogrammen. Precis som föregående läsår var de alltså de högskoleförberedande programmen mer populära än de yrkesförberedande, 63 procent av alla sökande till nationella program (högskoleförberedande program och yrkesprogram är nationella program) sökte i första hand ett högskoleförberedande program. Det innebär en ökning med ungefär en procentenhet jämfört med läsåret innan och beror främst på ett ökat intresse för Ekonomiprogrammet.
Elever som var behöriga till nationella program
88 procent av de elever som sökte ett nationellt program var behöriga till det program de sökte i första hand. 95 procent av de sökande till nationella program var behöriga, men bara 76 procent av de sökande till yrkesprogram. Skillnaden är mindre om man ser till vilka som slutligen blev antagna, där 66 procent blev antagna till de yrkesprogram man sökt i förstahand och 78 procent fick sina högskoleförberedande förstaval. Med förstaval menas att eleven blivit antagen både till det program och den skolenhet hen önskat i första hand.
Skillnad mellan könen
Av de sökande till nationella programmen var 89 procent av tjejerna och 87 procent av killarna behöriga till de program de sökt. Fler tjejer än killar blev också antagna till sina förstahandsval 77 procent av tjejerna och 70 procent av killarna.
Föräldrars utbildningsnivå spelar in
Skolverkets statistik tillåter också djupdykningar i siffror och redovisar bland annat ansökningar utifrån föräldrars utbildningsnivå och utländsk bakgrund. Elever som valde yrkesprogram har ofta föräldrar med gymnasial utbildning som högsta utbildning (56 procent), men i en tredjedel av fallen har elevernas föräldrar även någon form av eftergymnasial utbildning. Ser man till eleverna som sökte till de högskoleförberedande programmen är siffrorna nästan omvända - 61% av eleverna har föräldrar med eftergymnasial utbildning och en av fem har föräldrar med max gymnasial utbildning. Det antyder att elever med föräldrar som studerat efter gymnasiet i högre utsträckning söker sig till gymnasieprogram som automatiskt ger högskolebehörighet. På samma sätt har elever på introduktionsprogrammen oftare föräldrar som saknar gymnasieutbildning (21 procent) än sökande till de nationella programmen.
Barn till utlandsfödda mest benägna att välja högskoleförberedande
Skolverkets statistik från antagningsåret 2014/2015 ger också information om hur elever valt gymnasium utifrån var eleverna och deras föräldrar är födda. Bland alla grupper är de högskoleförberedande programmen populärast - 60 procent bland elever födda i Sverige med minst en förälder född i Sverige, 70 procent bland födda i Sverige med utlandsfödda föräldrar och 48 procent av utlandsfödda. En av fem nysvenska, födda utomlands, går Introduktionsprogram, där Språkintroduktion i svenska är en vanlig inriktning. Av dessa tre grupper är det alltså elever födda i Sverige med utlandsfödda föräldrar som är allra mest intresserade av de högskoleförberedande programmen.
[Facebook:like]