Ska du börja gymnasiet och har hört talas om friskolor, stiftelseägda skolor och kommunala skolor? Här förklarar vi vad som skiljer dem åt och går i genom hur stiftelseägda skolor fungerar.
På många sätt fungerar de likadant och ger dig samma sak – det vill säga en gymnasieutbildning. Men för att du ska känna dig extra trygg med ditt val kan det vara bra att känna till vad skillnaden är, och hur olika skolor fungerar.
Att en gymnasieskola beskrivs som kommunal eller friskola beror på vem som är huvudman, det vill säga vem som äger och driver skolan. Om det är en kommun som äger skolan är det en kommunal skola, och om det är en privat ägare så är det en friskola, helt enkelt. Men det finns också olika typer av friskolor.
Vi på gymnasium.se har intervjuat representanter från två olika stiftelseägda skolor, Apelrydsskolan och Vackstanäsgymnasiet, och tagit ut citat där de svarat på frågor om sin verksamhet.
Hur funkar en stiftelseägd skola?
En friskola kan drivas av ett företag, en förening eller en stiftelse. En stiftelseägd skola drivs utifrån stiftelsens stadgar – alltså de riktlinjer som sattes upp när stiftelsen startades. Oftast betyder det bland annat att man inte tar ut någon vinst, utan återinvesterar alla pengar i skolan i form av till exempel lärarnas löner och utrustning, eller annan verksamhet som stiftelsen driver.
Så här förklarar skolorna – om elevpengen*
– Precis som alla andra skolor så går elevpengen till lärarlöner, kurslitteratur, datorer och lokalhyra.
Tomas Karlsson, Apelrydsskolan.
– Elevpengen går till pedagogisk kvalité, när det finns över går det till andra kvalitetshöjande utgifter som till exempel maten.
Sofia Isaksson, Vackstanäsgymnasiet.
*de pengar staten ger skolorna för varje elev.
Vad är en stiftelse?
En stiftelse börjar oftast med att en eller flera personer öronmärker en summa pengar för att de ska gå till en specifik sak. Den finns flera olika typer av stiftelser. De kan startas för allt från att hjälpa fattiga barn till att forska inom ett visst område eller skydda en djurart. Stiftelser kan också vara olika stora. Om en stiftelse äger en gymnasieskola betyder det att stiftelsen har ett syfte som helt eller delvis handlar om utbildning.
En stiftelse har egentligen ingen ägare, utan drivs av en förvaltare eller styrelse, som kan bestå av en eller flera personer. Stiftelsen innehåller pengar som ska användas till det som den eller de som startat stiftelsen (stiftaren/stiftarna) har bestämt.
Så här förklarar skolorna – om att drivas av en stiftelse
– Vår skola har ett över 100 år gammalt syfte som inrättades via ett gåvobrev av en dam som hette Fredrika Bremer. Syftet är för skolan helt enkelt att driva utbildning och inte att tjäna pengar. I övrigt är skolan helt vanlig. Det finns ingen politisk inriktning eller religiös inriktning över verksamheten. Enligt våra stadgar skall pengarna som blir över återinvesteras i verksamheten och en del skall skänkas till kvinnor för att öka jämställdheten i samhället.
Tomas Karlsson, Apelrydsskolan.
Vad är skillnaden, och hur ska jag tänka som elev?
Främst handlar skillnaden mellan stiftelseägda skolor och andra friskolor helt enkelt om hur skolan drivs på högre nivå. För dig som elev är det inte säkert att det är något som du kommer märka av. Alla skolor, oavsett om de drivs av en kommun, en stiftelse eller någon annan typ av företag, måste följa Skolverkets regler. Det täcker till exempel vad du ska lära dig på ett visst program och hur ansökan och antagning går till.
Så, för dig som står inför gymnasievalet kommer det i de flesta fall att vara viktigast att undersöka hur skolan fungerar i praktiken och hur det är att vara elev där. Till exempel hur gemenskapen ser ut, hur lektionerna är upplagda, vilka kurser du får läsa, vilka program som finns, och så vidare. Men om du är nyfiken på hur en skola drivs kan du alltså kika närmare på skolans huvudman.
Så här förklarar skolorna – om skillnaden mellan stiftelseägda skolor och andra typer av friskolor
– Egentligen är väl den stora skillnaden att vi inte har något vinstkrav på oss. Det innebär att de pengar som blir över i slutet av året tillfaller skolverksamheten vilket såklart är bra för eleverna.
Tomas Karlsson, Apelrydsskolan.
– Vi försöker vara tydliga med att vi inte delar ut vinst, har hög lärartäthet och högt antal lärare som är legitimerade. Alla dessa bitar står ut positivt, om de kommer hit och är kritiska ändras det när de hör detta och då får de en annan förståelse för oss.
Stefan Ruocco, Vackstanäsgymnasiet.
Källor: Skatteverket och intervjuer med: Stefan Ruocco, Rektor på Vackstanäsgymnasiet; Sofia Isaksson, Operativ chef för Stiftelsen Otto & Signe Broms hemskola å Wackstanäs och Tomas Karlsson, Biträdande rektor på Apelrydsskolan.
