I Sverige finns det gymnasieskolor som är speciellt anpassade för särskilt stöd, så kallade resursskolor. Här berättar Susanne Krog-Jensen, rektor på resursskolan Sofiaängen, om hur deras skola jobbar med särskilt stöd och hur en skoldag kan se ut.
Sofiaängen är en resursskola med specialpedagogisk profil. Detta innebär att undervisningen sker i lugn miljö och pedagogiken är formad efter elevens individuella behov. Sofiaängen riktar in sig mot elever med neuropsykiatriska diagnoser, såsom: Autismspekrumtillstånd, ADHD, ADD och Tourettes syndrom. Skolgången anpassas både utifrån ett pedagogiskt och ett psykosocialt perspektiv i takt med elevens utveckling och framsteg. Detta för att ge eleven så bra förutsättningar som möjligt för att uppnå kunskapskraven samt öka välbefinnandet i skolans miljö.
Så kan en dag på en resursskola se ut
En skoldag på en resursskola är likt vilken gymnasieskola som helst. Skillnaderna grundar sig i upplägget på lektionerna och rasterna, menar Susanne. Klasserna består av ungefär tio elever med två pedagoger per grupp. Lektionerna kan vara lite kortare och det är förmiddagsfika varje dag.
– "Då fikar eleverna tillsammans med personalen under en lite längre rast. Det är ett ypperligt tillfälle att lära känna eleverna!"
Utbildningslängden är tre år, precis som på en vanlig gymnasieskola. Om det skulle behövas kan eleven ansöka om ett fjärde år. Sofiaängarna fokuserar främst på samhällsvetenskapliga ämnen men det finns skolor med andra inriktningar. Susanne berättar att de gärna utökar möjligheten för fler program i framtiden men att skolorna också anpassar utbudet efter vad aktuella elevgrupper behöver och är intresserade av.
Upplägget på en resursskola
På en resursskola är allt anpassat efter elevernas individuella behov. Utbildningen ska bygga på struktur och tydlighet. På ett program med specialpedagogisk profil bryts kunskapskraven ner så att de blir mer förståeliga för eleven. Exempelvis kan eleven få en uppgift i taget som sedan avslutas innan nästa uppgift påbörjas. All utbildning sker steg för steg, bit för bit. Fokuset börjar vid att eleverna ska känna sig trygga.
På Sofiaängarna delas eleverna upp i mindre grupper för att skapa ett mindre sammanhang i syfte att inge en känsla av trygghet. I vissa fall kan elever ha en egen resurspedagog eller assistent, men i övrigt finns alltid pedagogerna tillgängliga i alla grupper och vid alla tillfällen. Utöver specialpedagoger finns det även mentorer. Mentorerna har en nära relation till eleverna och pratar ofta med elevernas vårdnadshavare om hur skolgången går.
Skolan är även utrustad med en så kallad behandlingsdel som verkar parallellt med utbildningen. Behandlarna samarbetar med socialtjänsten och BUP kring elever med särskilda svårigheter. Behandlande personal finns tillgängliga i verksamheten hela tiden. Dels med den elev de behandlar, dels med övriga elever på skolan när de har tid över.
Professionellt utbildad personal
Det är viktigt att personalen på en resursskola har rätt utbildning. På Sofiaängarna är personalen utbildad inom specialpedagogik och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för att se till att eleverna får en trygg skolgång. Det är också viktigt att lärarna har en nära relation till varje elev.
–"Förhållningssättet är det som är allra viktigast från vår personal, all personal ska lära känna eleverna och möta elevernas specifika behov", säger Susanne.
Social träning och aktiviteter
Trots att utbildningen är skolans huvudfokus är det lika viktigt att fritid värdesätts. Det finns alltid ett förstärkt elevhälsoteam närvarande på rasterna. Detta bidrar till att eleverna får en stark relation till kuratorn och specialpedagogerna på skolan. En väldigt viktig del på en resursskola då eleverna ska känna sig trygga vid samtal om något känns jobbigt.
– "Det är alltid personal med på alla raster som jobbar väldigt mycket med social träning och försöker få med alla elever i olika aktiviteter, berättar Susanne. Vi vill ha ett öppet klimat där alla ska känna sig inkluderade".
Den sociala träningen är en stor del av resursskolans verksamhet. Eleverna får själva välja om de vill delta eller inte men det uppmuntras.
– "Aktiviteter används som ett medel för att eleverna ska lära känna varandra på ett naturligt sätt. Det funkar faktiskt väldigt bra”, säger Susanne.
Så går ansökan till
Oavsett vilket program eller inriktning eleven är intresserad av börjar ansökningsprocessen med att eleven bjuds in till en intervju där de får lära känna skolan och dess personal för att få en inblick i vad skolan och utbildningen kan erbjuda.
Ansökan görs genom den vanliga gymnasieantagningen. Högstadieskolan där eleven gått innan sammanställer en bilaga som säkerställer att eleven har det behov som krävs för att gå ett gymnasieprogram med specialpedagogisk profil.
– "Alla kan söka, men man blir antagen om det visar sig att man har omfattande skolsvårigheter”, säger Susanne.
Utvärdering och åtgärdsplan
Till varje elev på en resursskola utarbetas en pedagogisk kartläggning och ett åtgärdsprogram bereds utifrån elevens svårigheter. Susanne berättar att det är viktigt att eleven är med under hela processen, från kartläggning till målsättning.
– "Runt höstlovet utvärderas åtgärdsprogrammet tillsammans med eleven, allt sker alltid tillsammans med eleven. Det är så vi får med oss dem och lär känna dem".
Utvärdering och uppföljning är en viktig del för både elevernas och personalens lärande. De insatser som sätts in för eleven måste utvärderas för att se om de gett önskad effekt. Här utvärderas de mål som satts upp för eleven och nya mål sätts. En process som sedan fortlöper kontinuerligt under hela gymnasiet.
