Alla elever har rätt att få tillräckligt med stöd i skolan för att kunna klara kunskapsmålen. gymnasium.se har träffat specialpedagogen Hedda Sondén som jobbar på JENSEN gymnasieskola i Stockholm.
Vad gör egentligen en specialpedagog?
En specialpedagogs huvudsakliga uppgift är att finnas där för eleven genom skolgången.
– Vi ska ge stöd till de elever som har behov av lite extra hjälp i skolan på olika sätt. I mitt yrke träffar jag främst elever, men även hela klasser, lärare och föräldrar. Jag har en nära kommunikation med lärarna som kommer till mig om de misstänker att en elev kommer ha svårt att klara av skolan själv. Det är även ganska vanligt att elever kommer till mig för att de känner ett behov av lite extra hjälp och stöd i skolan. Det är dock skillnad på vad som kallas extra anpassningar och särskilt stöd, säger Hedda Sondén.
Extra anpassningar
De extra anpassningarna ska ges i skolan under den ordinarie undervisningen. Det innebär att mindre anpassningar appliceras för att göra undervisningen mer tillgänglig för elever i skolan. Det kan exempelvis vara om man har diagnoser som ADHD, ADD eller dyslexi, men det finns många anledningar till att en elev behöver extra anpassningar för att klara av kunskapsmålen. Man behöver alltså inte ha någon typ av diagnos för få extra anpassningar eller särskilt stöd. Läs mer om extra anpassningar.
Exempel på extra anpassningar
- Förtydligande av instruktioner
- Förklara uppgiften mer ingående
- Säkerhetsställa att eleven är i gång med uppgiften
- Peppa eleven
- Förklara svåra ord
Särskilt stöd
Om de extra anpassningarna inte räcker till för eleven görs en utredning. Efter den kan skolan bestämma att sig för att komplettera med det särskilda stödet, det ska alltid dokumenteras i ett åtgärdsprogram (ÅP). Särskilt stöd sätts in om man anser att elevens behov av stöd är mer omfattande och mer långvarigt. Då får eleven ytterligare stöd för att nå målet att slutföra sin utbildning helt enkelt. Läs mer om särskilt stöd.
Exempel på särskilt stöd
- Förlängd provtid
- Särskild undervisningsgrupp
- Enskild undervisning
- Delar av ett eller flera ämnen tas bort
- Undervisning av speciallärare under en längre tid
- Komplettera muntligt
Är det tydligt uppdelat i klassen mellan de elever som får extra anpassningar eller särskilt stöd, och de elever som inte har det?
– Nej, det är inte uppdelat. Elever i klassen får inte veta vem som har extra anpassningar eller särskilt stöd. Det finns ingen lista eller så. Det kan såklart hända att elever frågar och man börjar prata om det, eller att det kan märkas ibland när elever kan behöva separeras från klassen när det är prov eller liknande, men det är inget konstigt alls. Det är mycket enklare att prata om sådant idag än vad det var förr i tiden, säger Hedda.
Bedömningen om en elev behöver extra anpassningar eller särskilt stöd är en noggrann process. När de gäller de extra anpassningarna fattas inget formellt beslut. Det särskilda stödet kräver mer ingående insatser. Om en elev redan har extra anpassning, men läraren misstänker att det inte räcker till, ska en utredning om särskilt stöd göras. Det är rektorn som har ansvar för att en utredning ska göras så fort som möjligt.
Anpassar man praktiken för de elever som har extra anpassningar eller särskilt stöd på yrkesprogram?
– Det kan variera en del, det beror såklart vilken praktikplats man har, och vilket typ av stöd man behöver. Om man har social fobi kanske man väljer att inte ha en praktik där man är i daglig kontakt med människor. Det brukar vara ett samarbete mellan lärare och elever. Ibland kan man göra vissa anpassningar som att dra ner på timmarna under dagen, exempelvis att praktisera i fyra timmar på en dag, i stället för åtta timmar. Det är dock väldigt individuellt från elev till elev, säger Hedda.
Har du tips till elever eller föräldrar till elever som kan behöva extra stöd inför gymnasievalet?
– Det är bra om man är ute i god tid och berättar det för skolan. Ju tidigare vi vet vad eleven behöver desto bättre. Alla elevers journaler från grundskolan skickas alltid till skolsköterskorna. Där står det oftast om eleven har behov av stöd, men den processen kan ta ganska lång tid. Ibland kan det gå ett helt läsår innan man märker att man måste göra vissa anpassningar. Så det är bra att föräldrarna eller eleven ringer till skolan innan man börjar på gymnasiet, det är den snabbaste vägen, säger Hedda.