Alla elever som går i grundskolan eller gymnasiet har rätt att få stöd för att kunna klara kunskapsmålen. I den här artikeln berättar vi mer om stödformen särskilt stöd och vad den innebär.
Särskilt stöd är en av två typer av stöd du kan få för att klara kunskapsmålen i skolan:
- extra anpassningar
- särskilt stöd
Innan särskilt stöd ges så ska du ha fått hjälp genom stödformen extra anpassningar som är en mindre stödinsats. Extra anpassningar ges inom den ordinarie undervisningen och bedöms av läraren, läs mer om det här. Om du behöver ytterligare stöd så kan stödformen särskilt stöd bli aktuell.
Vad innebär särskilt stöd?
Du har rätt till särskilt stöd om du inte når eller riskerar att inte nå målen i grundskolan eller på gymnasiet. Det särskilda stödet som du får kan ersätta den ordinarie undervisningen eller komplettera den. Den största skillnaden mellan extra anpassningar och särskilt stöd är att det särskilda stödet är mer omfattande och beslutas av rektorn.
Exempel på särskilt stöd som du kan få är:
- särskild undervisningsgrupp i grundskolan
- enskild undervisning i grundskolan
- stående möten med specialpedagog
- anpassad studiegång i grundskolan
- individuellt anpassat program i gymnasieskolan
- reducerat program i gymnasieskolan
Vem bestämmer om jag har rätt till särskilt stöd?
Om extra anpassningar inte är tillräckligt för att du ska få godkända betyg så ska din lärare anmäla det till rektorn på din skola. Rektorn ska sedan skyndsamt utreda om du behöver särskilt stöd. Att utredningen ska ske skyndsamt betyder att du som elev ska få stöd så snart som möjligt. Ibland kan en utredning om särskilt stöd göras snabbt, men i vissa fall tar den längre tid. Rektorn på skolan avgör hur omfattande utredningen av särskilt stöd ska vara.
Ibland finns det fall då en lärare vet att extra anpassningar inte kommer att räcka för en elev ska uppnå målen. Då kan eleven få särskilt stöd direkt, utan att extra anpassningar har prövats först.
Vad innehåller en utredning om särskilt stöd?
Under en utredning om särskilt stöd kartläggs och analyseras de svårigheter som du som elev har i skolan. Utredningen om särskilt stöd görs ofta tillsammans med skolkuratorn, specialpedagogen och skolsköterskan på din skola. Om det behövs kan den som ansvarar för utredningen anlita en specialist, till exempel en logoped.
Behöver jag ha en diagnos för att få rätt till särskilt stöd?
Du behöver inte ha en diagnos såsom språkstörning, dyslexi, dyskalkyli eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som ADHD, ADD eller autismspektrumtillstånd (AST) för att ha rätt till särskilt stöd. Det är dina förutsättningar att nå målen som avgör om du har rätt till särskilt stöd.
Källa: skolverket.se