Högskolebehörighet och meritpoäng

Här kan du läsa om behörighet för högskola och universitet. Du guidas genom urvalsprocessen och lär dig att skilja på grundläggande behörighet och särskild behörighet. Du får även tips på vad du bör ha i åtanke när du väljer gymnasieprogram för att dina chanser att bli antagen ska bli så stora som möjligt.

Grundläggande behörighet

För att läsa på universitet och högskola krävs det att du har grundläggande behörighet. Du som har slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program på gymnasiet har grundläggande behörighet om du har lägst betyget godkänt i: 

Om du inte har grundläggande behörighet från gymnasieskolan måste du komplettera din utbildning genom studier på kommunal vuxenutbildning, komvux, eller på folkhögskolan. Din kommun kan hjälpa dig om du behöver komplettera dina betyg.

Särskild behörighet

Många universitets- och högskoleutbildningar kräver mer än grundläggande behörighet. På vissa Naturvetenskapliga högskoleutbildningar kan till exempel specifika kurser i Biologi, Kemi eller Fysik behövas. Andra utbildningar kan kräva att du har viss arbetslivserfarenhet. Om du redan vet vad du vill bli kan du prata med din SYV för att se vilka ämnen du behöver läsa för att få behörighet till rätt utbildning. Var noga med att kolla upp om din blivande gymnasieskola kan erbjuda dig dessa kurser.

Bara vissa kurser på gymnasiet ger meritpoäng

Oavsett vilken utbildning du söker på gymnasiet kan du få meritpoäng för vissa kurser i moderna språk, engelska och matematik. För att få meritpoäng krävs att du har godkänt betyg, det vill säga A till E i kursen. Kurser som krävs för behörighet ger inte meritpoäng. 

Du kan maximalt få 2,5 meritpoäng: 

• Moderna språk – max 1,5 meritpoäng

• Engelska – max 1,0 meritpoäng

• Matematik – max 1,5 meritpoäng

Meritvärdering och urval

När du vet att du är behörig till en utbildning är det fritt fram att söka, Om det är fler sökande än platser på en utbildning görs ett urval på de sökandes meriter. Dina meriter är dina gymnasie-, komvux-, folkhögskole- eller högskolebetyg. Det kan också vara resultatet på högskoleprovet.

Urval och antagning

Elever som söker med sina betyg delas in i olika kvotgrupper vid urvalet. Såhär ser indelningen ut för betygsgruppen, den grupp de flesta hamnar i.

Grupp 1. Den här gruppen kallas direktgruppen och där hamnar de med slutbetyg från gymnasieskolan. Även de med slutbetyg från komvux, om minst två tredjedelar av gymnasiepoängen avser komvux, ingår i direktgruppen.

Grupp 2. Det här är en kompletteringsgrupp där alla som kompletterar på komvux för att få behörighet hamnar. Även de som gjort en prövning i gymnasieskolan hamnar i kompletteringsgruppen.

Efter att de sökande delats in i dessa olika grupper tas en tredjedel av platserna från Grupp 2 och läggs över i Grupp 1. Det innebär att det är enklare att bli antagen till högskolan om man är i direktgruppen (Grupp 1). Utifrån ovanstående riktlinjer beslutar sedan varje högskola hur platserna ska fördelas på de utbildningar högskolan erbjuder.

Som sökande kan du delta i båda grupperna, vilket gör att det kan vara till din fördel att läsa upp betygen. Det gäller dig som har svenska gymnasiebetyg och som redan är behörig till de utbildningar du har sökt med din examen eller ditt slut- eller avgångsbetyg, men som har kompletterat för att höja ditt meritvärde. Det kan antingen vara genom att du har fått nytt betyg i en kurs eller med en kurs som ger meritpoäng. 

Hur väljer jag rätt gymnasieprogram?

Förutom betygsgruppen finns också  andra urvalgrupper, till exempel alternativt urval och högskoleprovet. Du har alltså fortfarande en chans att bli antagen, även om du inte kommer in på dina gymnasiebetyg. Däremot kommer dina chanser vara som störst om du hamnar i direktgruppen. Därför är det bra om du redan i gymnasiet väljer ett program med rätt kurser, eller väljer till rätt kurser under gymnasieutbildningen.

Källa: Skolverket, UHR

Gå till den här sidan på arabiska اذهب إلى هذه الصفحة باللغة العربية

View this page in English