En språkstörning är en medfödd funktionsnedsättning som innebär att hjärnan hanterar språk på ett annorlunda sätt. Här kan du läsa mer om vilka utmaningar en språkstörning kan innebära för dig som elev, vilket stöd du kan få och hur du kan tänka när du gör ditt gymnasieval.
En språkstörning, eller språknedsättning, påverkar förmågan att tolka och använda språk. Det kan påverkar olika personer olika mycket och kan förändras i takt med att du blir äldre. Språkstörning är ärftligt och därför vanlig hos barn där föräldrar eller släktingar haft liknande svårigheter.
Om du har en språkstörning kan du ha problem med att till exempel:
- läsa
- skriva
- uttala vissa ord och språkljud
- bygga meningar
- förstå eller hänga med när andra pratar
- hänga med och delta i samtal
- minnas vad du läst eller vad någon sagt
- uttrycka dig i tal och/eller skrift
Det är en logoped som gör utredning, ställer diagnos och behandlar språkstörning. Diagnosen kan upptäckas i tidig ålder om du haft en försenad språkutveckling. Den kan också upptäckas i grundskolan eller gymnasiet i och med att elever med språkstörning ofta har svårare att nå kunskapsmålen utan anpassad undervisning. Man tror att språkstörning är den vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningen (NPF) och att ungefär två elever i varje klass har den. Däremot är det svårt att säga exakt hur vanlig den är, bland annat för att den inte alltid märks så tydligt. Därför är det tyvärr också vanligt att diagnosen missbedöms eller missas.
Vilka språkstörningar finns det?
Lite förenklat kan man dela in språket i tre olika områden: ordförråd, språkljud/grammatik och pragmatik. På samma sätt kan man också kan dela in språkstörning i tre (eller ibland fler) kategorier: impressiv språkstörning, expressiv språkstörning och pragmatisk språkstörning. En språkstörning kan betyda problem inom ett eller flera områden beroende på vilken eller vilka delar av språket du har svårt för.
Impressiv språkstörning – handlar om språkförståelse. Till exempel att ta till dig när du läser eller lyssnar på någon som använder krångliga ord eller långa meningar. Det har också att göra med arbetsminne, alltså att du kan ha svårare att komma ihåg vad du läst eller hört.
Expressiv språkstörning – handlar om att uttrycka sig. Till exempel uttal, meningsbyggnad och grammatik.
Pragmatisk språkstörning – handlar om hur vi använder språket. Till exempel sociala koder, läsa mellan raderna och delta i samtal.
Om du får hjälp och stöd för att lära dig hantera din språkstörning av en logoped brukar problemen bli mindre med tiden. Hos vuxna märks de oftast mycket mindre än hos barn och ungdomar, ibland inte alls.
Hur kan hjälpen i skolan se ut?
Det finns inga särskilda krav på exakt vilket stöd skolan ska ge elever med språkstörning. Diagnosen kan ge olika elever olika svårigheter, därför är det svårt att ge en generell riktlinje för vilket stöd som fungerar bäst för just dig. Däremot är skolan alltid skyldig att ge dig det stöd du behöver får att nå kunskapsmålen utifrån dina förutsättningar, bland annat genom elevhälsan, extra anpassningar eller särskilt stöd.
Några exempel på anpassningar i undervisningen som kan hjälpa elever med språkstörning är:
- visuellt stöd som bilder, filmer och tecken
- tydlig struktur
- praktiska övningar
- extra tid för läs- och skrivuppgifter
- stöd på raster och i grupparbeten
- en bra ljudmiljö
Hur ska jag tänka när jag väljer gymnasium?
Olika skolor kan jobba på olika sätt med extra stöd, och de kan också ha olika mycket resurser. Kontakta gärna skolan du är intresserad av och fråga vilket stöd du kommer kunna få just där. Du kan också prata med en studie- och yrkesvägledare på din skola eller i din kommun för att få mer information om vilka alternativ som finns där du bor.
källor: skolverket, spsm.se, attention.se, 1177.se, afasi.se, begripligtext.se
